Asså hatar julen, trotts att den är otroligt mysig och underbar!!!

Kommentera


Asså va e de för fel på folket? Förlåt! Men jag e less på en hel del svenskar de buffas hit å de buffas hit, en armbåge här å sedan en där, å inte nog med de.... Man ska vräka ur sig en hel del skit om både de ena och de andra. Vet inte om ni håller med mig men så ser de ut i julens kaos. Om de så e på¨stan lr släkt middagen man så väntat på. Men julafton då? Asså herrregud. i min släkt brukar den ta priset... Därför jag aldrig firar med dem alls. Mina syskon visst dem saknar man alltid så julaftom med dem voore underbar. Men skippa mamma och pappa, förlåt men asså ne.

Vet inte varför jag har så mkt hat just  nu, va as lycklig nyss. Men sånt är livet å mitt liv = KAOS. Vill man ha mig i sin närhet borde man lära sig att jag är hatad lika mkt som jag är älskad. Och jag vet är inte alltid så stolt över mig själv, typ aldrig. Men har aldrig velat skada/göra illa någon med vilja! Någonting att lägga på minnet, jag är inte den som går bakom ryggen på någon utan jag är den som slänger skiten direkt på den det gäller och de e nått kjag e stolt över. Hellre att en person säger som de e direkt till mig än att vända ryggen å vända 5 personer till emot en för egentligen igenting.... Asså vi svenskar måste hata varandra. Men iaf jag vill alla väl även om de ofta ka bli fel lr tolkas helt fel. Jag ställer upp om någon ber mig jag kan så lika gärna ta mig genom hela världen för någon om jag hade haft ekonomi, om inte så hade jag fått de att gå iaf! Jag ger inte upp i första taget jag kämpar in i det sista. Jag lever i ett tufft nuet. Jag har de fan inte lätt, å ja jag kanske klagar. Men skulle ni alla veta hur jag har det skulle ni fatta! Åh ni skulle inte längre klandra mig, ni skulle känna mig! Men finns nog ingen här som varken känner mig lr förstår mig förutom min syster som gått igenom samma saker som jag och även ännu värre. Hon är stark å jag är fan lika stark, de e nått jag måste intala mig om varje dag. Vill hellst bara ta livet av mig vissa dagar, förlåt men så är det. Varit självmordbenägen ett x antal gånger detta år. Men tagit mig upp ställt mig på benen å vågat på nytt igen. Jag släpper inte efter jag kämpar. Jag har så mkt att kämpa för. Det fegaste jag vet är människor som inte orkar va kvar som tar sitt liv och låter oss andra lida för det. Men som sagt gör aldrig någonting som jag vet sårar med flit. Men alla har vi ömma punkter så ja klart vi alla kommer åt dem ibland.


Till er alla ta hand om varandra å va glad för de ni har, man lever bara en gång, sen e de slut. Jag vill dö ung men jag vill se allt. Vill veta allt om allt. Men jag vill inte förlora allting ung. Jag vill stå där äldre, älst av alla. Å kunna säga ja jag vet du behöver inte förklara. Vill kunna ha mer empati än hat å skadeglädje å de har jag redan. Empati med andra är nog den bästa sida jag har. Tror aldrig jag hånat en vänn, lr släkting, mer förvånats över tanken å tryckt ner mig själv. Så snälla lär känna varandra och älska varandra för de dom är den dom är för hur dom är. Vi är trotts allt alla lika. <3