Fy satan i ****** va jobbigt det va när vi skulle åka i fredags. Ville hem hem hem. Hoppa ur bilen i ren panik och aldrig se flygplan igen. Jag trodde inte jag va så här flygrädd. Ville gråta hela tiden på Arlanda men försökte hålla emot hela tiden och det gick bra. :) fick ringa (T) som va en stor del av min räddning. Älskar vänner när dem finns där i situationer som dessa. Vad hade jag gjort utan dig min finis. Väl på planet så fick jag mer lr mindre tänka på att andas andas andas, till slut rullade det tårar vare sätt jag velat lr inte. Dem rann ner för kinderna och pulsen höjdes andningen blev djup och panikslagen. Men jag klarade det. Jag klev på planet jag åkte inte hem jag följde med.
Fått uppleva en annan fobi jag har på hotellet här och det är trånga utrymmen (hissar). Vi skulle precis åka upp med hissen då dörrarna stängts går strömmen allting blir svart. Gud i himmelen va jag fick panik. Alltså vad är oddsen. Jag som trodde denna panik var över mer lr mindre så får jag veta att jag drabbas av panik i hissen. Ja som sagt en traumatisk helg.