Jag är absolut inte den samma som jag va för 1 år sedan och inte heller för 2 lr 3 år sedan. Jag har nått nya mål och bestigit ett X antal höga berg. Men jag lever. Kan inte påstå att jag är frisk i huvudet för 5 öre men inte kan jag säga att jag e helt sjuk i huvudet. Jag lever precis som alla ni andra och för varje andetag jag tar så tar jag de i hop om att livet ska finnas kvar. Även om mina tankar gick åt helvete i helgen, helt åt skogen i fredags natt. "utsläng" sittandes vid en skola så fanns de en som gav mig ljus för stunden en person med hjärta som inte ville ha mig sittandes där. Som erbjöd mig prata med hans flickvän. men jag tackade nej och ist fick jag några slantar för han tyckte jag skulle gå och äta ist för att sitta där jag satt. Kände mig som en uteliggare kan man väll lätt säga. Men tillslut fick jag iaf komma in igen å jag bara lade mig i sängen å sov. Sedan upp å förbi liljeholmen. Sedan hem duscha, käka med helena, för att sedan mötas av en sjukt jävla underbar söndag från 00.00-21.00. den va rätt underbar sen med, väl hemma ett bad å sedan sängen å sova några timmar de behövdes :D